Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar..

Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer.

Uppsatsens syfte är att undersöka revisorers syn på vilka för- och nackdelar som kan uppkomma med en slopad revisionsplikt, samt om fördelarna väger upp nackdelarna. I undersökningen användes kvalitativ ansats. Primärdata samlades in genom personliga intervjuer med kvalificerade revisorer, både från stora och små revisionsbyråer. Materialet analyserades utifrån en omarbetad Intressentmodell. Enligt revisorer är den största fördelen med slopad revisionsplikt att de inte behöver vara oberoende vid en granskning av rapporter i små aktiebolag.

Revisionsplikt i små aktiebolag har debatterats flitigt i affärs- och fackpress i Sverige de senaste åren. Från 2007 är Sverige ensamt bland de gamla EU-länderna (innan utvidgningen 2004) att ha kvar revisionsplikten för samtliga aktiebolag.Utredningens syfte är att beskriva hur en slopad revisionsplikt kan påverka Handelsbankens och SEB:s kreditbedömning av små aktiebolag. För att uppfylla syftet har vi genomfört två intervjuer på respektive bank. Som teoretisk referensram för bankers kreditbedömning används agentteori. Där beskrivs hur asymmetrisk information mellan långivare och låntagare skapar risk för negativt urval (adverse selection) samt osäker lojalitet (moral hazard).

Titel: Revisionsplikt och trovärdighet ? ur ett ägarperspektiv.Slutseminarium: 2008-05-28Ämne/kurs: Företagsekonomi inriktning externredovisning (61-90), 30 hp, Uppsats, 15 hp.Författare: Gunilla Borelund och Susanne FagerbergHandledare: Lars-Göran PerssonFallföretag: 100 st små aktiebolagNyckelord: Frivillig revisionsplikt, Revision och Redovisning.Frågeställning: Anser ägarna i små aktiebolag att en frivillig revisionsplikt skulle påverka bolagets trovärdighet gentemot dess intressenter?Syfte: Vårt syfte är att beskriva små aktiebolags trovärdighet gentemot intressenterna, samt att förklara hur bolagen tror att en frivillig revisionsplikt påverkar trovärdigheten.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på delar av intressent- modellen, agentteorin samt för- och nackdelar med frivillig respektive lagstadgad revisionsplikt. Metod: En kvantitativ undersökning med postenkäter, på 100 st slump- mässigt utvalda aktiebolag enligt kriterierna: årsomsättning mellan 200 000 kr och 3 miljoner kronor, samt max 3 anställda.Empiri: Presentation av enkätsvaren. Slutsatser:Ägarna anser att bolagets trovärdighet skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt gentemot borgenärerna och staten, avseende nya krediter och skattebrott. Däremot anser de inte att trovärdigheten skulle påverkas negativt av en frivillig revisionsplikt avseende skattekontrollen. Vi kan heller inte se att trovärdigheten mellan ägare och bolagsledning skulle påverkas negativt, vilket förklaras av att ägare/bolagsledning till 96 % av fallen är samma personer.

Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning.

Uppsatsens titel: Revisionsplikt i små företag ? en ekonomisk eller ideologisk fråga?Kurs: Kandidatuppsats, FEC 651 (10 poäng), HT 2006Författare: Anna Andersson och Charlotte NorlingHandledare: Sven-Olof Yrjö CollinBakgrund: I Sverige har idag alla aktiebolag revisionsplikt, oavsett företagets storlek. Ska denna plikt avskaffas för de minsta företagen i Sverige? Ämnet är idag högst aktuellt och Svenskt Näringsliv har begärt att Justitiedepartementet ska utreda frågan.Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att förklara företagarnas varierande attityder till revisionsplikt utifrån bakomliggande faktorer i mikroföretaget.Metod: Vi inriktar oss på det positivistiska synsättet och använder oss av en deduktiv ansats. Utifrån en kvantitativ metod samlar vi via enkäter in information som grundar sig i faktorer i mikroföretaget, vilka är beroende på attityden till revisionsplikten.Teoretiska perspektiv: För att skapa vår egen teori har vi agentteorin och intressentmodellen som utgångspunkter i uppsatsen.Slutsats: Vår slutsats av undersökningen är att vi kan se att företagen reagerar starkare på nyttan/kostnaden än på revisionsplikt.

Uppsatsen behandlar revisionens slutprodukt vilken är revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen har genom åren genomgått många förändringar i takt med att revisionen och redovisningen utvecklats. Dagens revisionsberättelse är reglerad i RS 709 och är kraftigt standardiserad. Denna standardisering är föremål för många diskussioner där det ifrågasätts huruvida dagens utformning är den bästa.Syftet med uppsatsen är att ifrågasätta dagens utformning av revisionsberättelsen baserat på revisorers, intressenters samt mindre aktiebolags åsikter. Uppsatsen behandlar huruvida Sveriges utformning av berättelsen kan förändras med bakgrund till andra länders utformning eller genom förslag från svenska revisorer, företag och intressenter.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Ekonomisk brottslighet beräknas kosta samhället 70 miljarder per år. Myndigheternas redskap för att komma till rätta med problemet är att utöva styrning och lagstiftning med hjälp av kontrollerande funktioner, en av dessa är revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmälningsskyldigheten, täckt ett tidigare obevakat område. Inom EU sker förändringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lättnader har införts, något ett par av Sveriges grannländer har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav på sådana reformer även i Sverige.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.

Syftet med uppsatsen är att analysera om det i samband med denavskaffande revisionsplikten skett förändringar i arbetssättet förbetydande intressenter samt undersöka hur synen på småaktiebolags trovärdighet efter reformen har förändrats.Metodik:I studien har ett kvalitativt tillvägagångsätt med en abduktiv ansatsanvänts. Insamling av data har skett genom semi-struktureradeintervjuer med respondenter från en arbetsgivarorganisation, trekreditgivare och två myndigheter.Resultat:De främsta slutsatser som dragits är att kreditgivares arbetssätt inteförändrats i den omfattning som förväntats. Myndigheternasarbetssätt har däremot påverkats i större grad, vilket förklaras medatt de arbetar mot intressenter på ett annorlunda sätt. Efterreformen är det inte trovärdigheten till bolag som förändrats, utantill de sammanställda räkenskaperna..

SammanfattningI Sverige infördes lagstadgad revisionsplikt för alla aktiebolag, oavsett storlek, år 1983. Alla aktiebolag ska enligt revisionsplikten upprätta en årsredovisning med balans ? och resultaträkning, noter samt en förvaltningsberättelse. Dessutom ska alla aktiebolag ha en kvalificerad revisor som granskar företagets årsredovisning samt hur verksamheten förvaltats. Enligt EU: s fjärde bolagsdirektiv har medlemsländerna möjlighet att undanta små aktiebolag från revisionsplikten och detta utnyttjas av alla länder utom Sverige och Finland.I dagens debatt angående revisionsplikt i mikroföretag, det vill säga företag med mindre än 3 000 000 SEK i omsättning och färre än tio anställda, är den centrala frågan om nyttan överstiger kostnaden.

Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag.Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationellautvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmå och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrånrevisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från endeskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod föratt besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag iSverige kommer att innebära övervägande positiva effekter.

I denna uppsats har vi velat undersöka svenska småföretagares inställning till revisionsplikten. Bakgrunden till vårt intresse kring småföretagarnas inställning till revisionsplikt är att det inom EU pågår en harmoniseringsprocess där man önskar få så samstämmiga regelverk, för bland annat revisionsplikten, som möjligt. I och med att Sverige idag är ett av de få länder i Europa som inte tillåter undantag från revision för små aktiebolag så kändes det som ett intressant ämne. Vi har vidare velat undersöka vilka faktorer som ligger bakom småföretagarnas inställning till revision, dvs. vad kännetecknar de bolag som är positiva respektive negativa till revisionsplikten? Kan man exempelvis se några skillnader i inställning mellan B2B- och B2C-företag? I uppsatsen har vi använt oss av både en kvalitativ och en kvantitativ metod.